10 november, 2009

Inbrott-de tog en del av mig

Förtvivlad och tom....

Under en futtig timme i lördags eftermiddag har några vidriga äckliga parasiter brytit sig in i vårt hus, mitt hem, min borg, min trygghet...

Gått igenom allt, tagit på MINA, VÅRA allra heligaste saker och trampat runt med sina förpestade fötter på vårt golv...
Tagit med sig datorer, plånböcker, pengar, tv-spel, projektor, kamera, videokamera och säkert en massa mer saker som försvunnit i mitt totalt förvirrade huvud. Känns som jag blivit våldtagen...
Kan inte släppa synen när jag kom hem, känslan, förvirringen...
Jag är ju stark, jag har ju tagit mig igenom min sjukdomsperiod och jag lever...!

Faan..känner mig som en liten lort...de har tagit en del av mig, en del av min trygghet.
Ska jag börja klättra igen?

13 kommentarer:

  1. Fyyy vad vidrigt. Stackars er, vi har oxå haft inbrott för många år sedan men den där obehagliga känslan om att ha blivit våldtagen satt i länge. USCH FÖR SÅDANA PARASITER. Tänker på er vännen.
    Kram Åsa

    SvaraRadera
  2. Men jisses vad hemskt..Har oxå haft inbrott för några år sedan.Men känslan av det sitter ju i länge.Vad jobbigt.MÅNGA & TANKAR och STYRKE KRAMIZAR~~~~~RITA~~~~~~.

    SvaraRadera
  3. Men fy! Vad jobbigt och läskigt också tycker jag. Hemma är ju tryggheten och där man är fredad. Vilka jävla pappskallar!
    Det är klart att du måste börja klättra. Kliv upp på första trappsteget du. Du vet ju hur det är, efter några mödosamma kliv så blir det en rulltrappa och helt plötsligt så står man på toppen igen.

    Kram Lisa

    SvaraRadera
  4. fyy f...vilken hemsk upplevelse. Förstår att du känner dig tom, bara tanken får mig att må illa...tänker på er och sänder massa styrke kramar..
    Pia

    SvaraRadera
  5. Åh... KRAAAAM vännen
    Vad hemskt. Kram igen

    SvaraRadera
  6. Hej Anna!

    men herregud vilka vidriga människor det finns. Man kan inte låta bli att undra hur dessa människor funkar. Som bara klampar in i ens bo, tar kål på ens integritet och för en stund...dödar ens självförtroende. Djävla idioter, rent ut sagt.

    Jag lider med dig och hela din familj och hoppas att idioterna åker fast snarast. Sen kan de sitta och skaka galler. Men det värsta av allt är att, jag inte tror att de själva har ett uns av dåligt samvete.

    Kram på dig

    Inka

    SvaraRadera
  7. Att någon kommer in i vårt hem, där vi ska vara trygga...blir arg och ledsen på samma gång. Stor kram till dig.

    SvaraRadera
  8. Å så utrolig trist, og så utrolig frekt av noen å bryte seg inn i et annet sitt hjem! Jeg skjønner godt at du er fortvilt og sint...det ville jeg også ha vært! Klem Siren

    SvaraRadera
  9. Hörde att ni har haft på hälsning av tjuvar. Förstår inte att man kan göra så! Det allra värsta måste ju vara att det troligen är någon som visste att ni var borta den stunden. Vidrigt!
    Tänker på er!

    Kram Britt

    SvaraRadera
  10. Nej men fy f**n!

    Hittar inte ord,tänker på dig!

    Kram Pia

    SvaraRadera
  11. Hejsan!
    Det var ett tag sedan jag kikade in här. Men det var inget roligt inlägg som mötte mig.... Usch, vad fruktansvärt att få inbrott... Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle kännas... Usch!!!! Vidrigt!
    Som flera skriver och du själv också: i sitt eget hem ska man ju känna sig trygg.
    Nej.... Nu ska jag titta på dina andra inlägg istället!
    Ha det så bra du nånsin kan mitt i allt virrvarr! Ta hand om varandra!

    Sari

    SvaraRadera
  12. Hej Gumman

    men guud så HEMSKT!! Jag vet inte vad jag ska säga:( Måste kännas helt fruktansvärt:(

    Försök att ha det så gott som det bara går
    Stora varma kramar Sari

    SvaraRadera
  13. Jag tror inte jag varit in i ditt hem, men då, när jag levde på gatan, drogade och sket i livet hände det att jag stal från folks hem. Nu när jag läser ditt inlägg och inte längre är blind av droger skäms jag så att jag inte vet hur jag ska vrida mig.
    Det är såklart rätt. Man ska skämmas för sånt.
    Det värsta är väl att man aldrig kan reda ut det. Aldrig kunna återställa tryggheten för dem man förstört den för. Om min skam och ånger kunde hjälpa...
    /Ebba

    SvaraRadera

Vad glad jag blir att du hittat hit och ännu gladare att du skriver några rader. Tack snälla gulliga DU!

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails