Så här inför juletid när alla stressar för att handla de sista julklapparna, hysteri i alla butiker, man bakar och donar för att julen skall stråla som den alltid gör kan jag inte låta bli att tänka på vad jag sa till mig själv för fem år sedan, då jag fick besked om min sjukdom.
Hade väntat på svaret i flera veckor och tre veckor innan jul fick jag beskedet om att att min tumör var elakartad och jag skulle remitteras till Örebro för operation och behandling.
Jag minns det som det vore igår, minns vad jag tänkte, hur jag kännde, minns julen och nyårsfirandet, en glädjens tid skulle det vara...
Jag minns orden jag sa till mitt hjärta när vi skålade på tolvslaget, skulle kunna leva i ett gammalt ruckel utan vatten, värme, el bara jag fick finnas, med de jag älskar och som älskar mig...
En sån enorm hjälplöshet, ovisshet och rädsla..en rädsla som sedemera inte skulle gälla känslan av att dö, för man tänker ju en massa, utan rädslan för att skiljas från dom man verkligen älskar, sina älsklingar, sina Allt! Hur lever man ett liv utan mamma, vad händer när jag inte finns...
Så sakteliga går tiden, dagarna, månaderna och år men ingenting tas idag förgivet, ingenting är för alltid. Det glömmer vi ibland bort, allt för ofta dessvärre!
Vad jag egentligen vill säga är att vi skall följa våra hjärtan, göra det som känns rätt och bra för just oss själva och de omkring oss, ta vara på livet för det kan vända från ena dagen till det andra och helt plötsligt ser du slutet på vägen, om än suddigt men du är där och trampar, förhoppningsvis vänder du tillbaka....
Låt julen vara en fröjdefull tid utan stress och njut bara av varandra och av er dyrbara tid tillsammans!
Jag har på något märkligt och fängslande sätt blivit så otrolig berörd av "vimmelmamman" Lotta Greys blogg och liv, känner i hjärtat vad hon idag genomlider, för man lider...varje dag är en kamp, varje natt ett universums mörker och varje morgon ett nytt helvete att vakna till, en mardröm du inte vaknar ur och en kamp du måste ta dig igenom!
Idag fick Lotta även utmärkelsen "Årets mama" - så självklart och välförtjänt!
Har du inte redan besökt bloggen-gör det!
http://www.alltforforaldrar.se/vimmelmamman/
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1397892/lotta-gray-arets-mama-hjalte
Ja jag kan bara ana hur hemskt det måste vara att drabbas av cancer!
SvaraRaderaMinns när vi träffades i parken vi skulle se Grease. Tyckte det kändes så illa att jag inte kunde lyssna ordentligt på dig när du berättade om din sjukdom allt var så stimmigt runtomkring. Vet inte om du tänkte på det men det gjord jag...långt efter.
Du är väl helt frisk nu?
Det hände oss något sjukt i veckan. Jocke barnens pappa meddelade mig att barnens farmor min fd svärmor fått cancer igen(bröstcancer-00) denna gång i levern! Jag grät och tyckte det var så hemskt. Igår skulle hon till diktorn för att få besked på hur illa det var. Då fick hon veta att det INTE var cancer bara en vätske blåsa som är helt ofarlig!!! Visst är det helt galet hur det kan bli så fel! Om jag nu var ledsen och grät hur knäckt ska inte hon ha varit!!! Jag har inte pratat med henne ännu men det ska jag,och krama om henne och säga hur mycket jag tycker om henne!
Sån har veckan varit för mig...
Kram sanna
Usch jag blir helt tårögd när jag läser allt du skriver :( Jag har också en fråga till dig och det är helt ok om du svara nej:)(det förstår jag)
SvaraRaderaMen jag undrar om du skulle vilja ställa upp på en skriftlig intervju angående det du varit med om. (har ett arbete i min kurs krispsykologi) och kände att detta är ju en stor kris om något!!!
Massor av kramar till dig.